Vitamin D är egentligen ett samlingsnamn för en grupp fettlösliga hormoner som bildas i kroppen från kolesterol. De styr sedan hur mycket kalcium, fosfat och magnesium som tas upp från tarmarna och transporteras in i cellerna via blodet, bland andra funktioner. Kalcium, fosfat och magnesium är de byggstenar som ben bildas av, och utan tillräckligt med kalcium i kroppen kan ben och tänder inte utvecklas ordentligt. D-vitaminbrist har också associerats med ökad risk för flera neurologiska och psykiatriska sjukdomar, bl.a MS, schizofreni och autism.
MEN: i en studie bland förskolebarn i Umeå för några år sedan konstaterade forskarna att vart fjärde barn hade för lite D-vitamin i kroppen. Bland gravida mammor i Göteborg konstaterades hela 85% ha låga D-vitaminnivåer. 90% av de mörkhyade hade ett rent bristtillstånd.
Hur kommer detta sig?
Förstadiet till vitamin D, en kolesterolform, finns i riklig mängd i huden. När huden träffas av energirikt UV-ljus omvandlas den till vitamin D3, eller calciferol som det också heter. Men det krävs en del energi- det solljus som träffar en genom glasrutor är t.ex otillräckligt, eftersom det energirika UV-ljuset filtreras bort.
Det behövs inte mycket solljus, bara ca 5-30 minuter över nakna armar och ben, för att bilda en dygnsdos D-vitamin. Men på våra breddgrader är energin i solljuset under vintern otillräckligt för att producera tillräckligt med vitamin D.Faktum är att i princip inget alls produceras under hela perioden oktober-april.
Kroppen försöker kompensera för detta genom att lagra D-vitamin i kroppsfettet under de sommarmånader då det produceras mycket. Men med användning av nödvändiga solskyddsmedel minskar även den produktionen.
En gång i tiden var korta barn med krumma ben, dåliga tänder och krokiga ryggar en vanlig syn i nordligare länder. Det kallades för rakit, eller Engelska Sjukan. Ingen visste vad det berodde på, eftersom det drabbade såväl rik som fattig. Man skapade allsköns vidskepelse runt sjukdomen; modern skulle under graviditeten sett ned i en öppen grav, bedrivit hor eller syndat i kyrkan.
I munnen. Det är den enda regel man behöver förhålla sig till. Vitaminet i sig är fettlösligt och tas upp ur tarmen tillsammans med andra fetter, så det går utmärkt att ge det tillsammans med mjölk eller annan mat. Eller i ren oljeform, direkt ur flaskan.
Vad som än passar dig och ditt barn bäst, bara dropparna tas.
I början på 1900-talet hade man börjat förstå att det fanns ett vitamin i leverolja som gjorde att sjukdomen kunde hållas tillbaka. Fiskleveroljan gjorde sitt intåg i folkhälsoarbetet och blev ett hatat inslag i barnens skolgång p.g.a sin smak.
Idag vet vi att det finns mycket D-vitamin i fett från fisk och andra ryggradsdjur, och att det var därför tranet fungerade.
Nu har vi hittat smidigare och mindre illasmakande sätt att tillgodose barnens behov av vitaminet. 5 droppar smaklös, D-vitaminberikad olja per dag är nog för att ge ett barn hela dygnsbehovet av vitamin D. Men vi är kvar på samma breddgrad under samma sol. Dessutom har vi börjat tillbringa alltmer tid inomhus, använda solskyddsmedel när vi är utomhus- och fler och fler svenskar har dessutom mörk hud som inte reagerar lika lätt på solljus.
HUR SKALL MAN GE D-VITAMIN?
NAR SKALL JAG GE DEM?
..
När som helst under dagen går bra. Det är bra att göra det tillsammans med någon annan daglig rutin, vare sig det är frukost, blöjbyte, sänggående eller middag. Då kan flaskan stå vid en fast plats i hemmet och syns lätt när det är dags, och rutinerna kan förstärka varandra.
..
OCH OM JAG HAR GLOMT?
Lugn. Inte ens nyfödda får engelska sjukan av att missa sitt D-vitamintillskott en eller ens några dagar. Med tanke på hur svårt många av oss föräldrar har att minnas det skulle vi i så fall ha en epidemi.
Har du glömt väldigt länge, eller om du och din partner gett varsin daglig dos under längre tid, kontakta barnmorska eller läkare för att få råd.
For den vetgirigA och skeptiska:
..
Det finns mycket påståenden och information ute i samhället, och källor redovisas sällan. Vi är noga med att bara basera vår information på kvalitativ forskning och erfarna sakkunniga. Det här är några av de källor vi har baserat vår information på, med länkar så att du kan värdera dem själv:
"Forskare ryter till om D-vitamin", Yle Nyheter 2015
"D-vitaminbrist kan öka risken att få MS", SvD Debatt 2012
"Brist på D-vitamin måste tas på allvar", SvD Debatt 2015
"Childhood asthma may be a consequence of Vitamin D Deficiency", Litonjua AA, Current Opinion Clin Immun Allergy 2009
"Developmental vitamin D deficiency and autism (...)", Ali A et al, 2018
"Developmental vitamin D deficiency and risk for schizophrenia (...)", Schizophrenia Bulletin, McGrath et al 2010
"Risk för D-vitaminbrist bland vissa grupper i Sverige", Läkartidningen 2012
"D-vitaminbrist hos barn trots riktig kost", Umeå universitet 2013
"Early life nutritional exposures and lifelong health (...)", Bertie et al, Nutritional review 2017
Livsmedelsverkets rekommendationer om D-vitamin, uppdaterade 2019
"Uppdaterade råd för att motverka D-vitaminbrist", Livsmedelsverket 2018
Har du frågor eller åsikter om informationen, hur du skall söka information om D-vitamin eller om D-vitamin i allmänhet, hör gärna av dig!